Könsspecifik förändring i lungfunktion kan kopplas till genen Pald1

2017-11-20

Sjukliga förändringar i lungornas funktion drabbar ofta kvinnor hårdare än män men mekanismen bakom denna koppling till kön är oklar. En ny studie från IGP visar på ett könsspecifikt samband mellan genen Pald1 och lungornas funktion hos möss.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom där lungornas funktion gradvis försämras. Det beror på att lungornas lungblåsor förstörs så att transporten av syre och koldioxid inte längre fungerar effektivt. KOL drabbar framför allt rökare och det finns skillnader mellan könen för hur sjukdomen slår. Till exempel har kvinnor som insjuknat tidigt ofta rökt betydligt mindre än motsvarande manliga KOL-patienter.

Forskare har föreslagit att anläggningen av nya blodkärl har stor betydelse för uppkomsten av KOL och andra lungsjukdomar. Författarna till den aktuella artikeln har sedan tidigare studerat genen Pald1, som är inblandad i att kontrollera hur och när nya blodkärl bildas. De nya resultaten visar att Pald1 kan kopplas till lungornas utveckling och funktion på ett könsspecifikt sätt.

– För att ta reda på vad Pald1 gör har vi tagit fram möss som saknar just den genen. När vi undersökte lungorna hos både hanar och honor såg vi flera exempel på defekt lungvävnad och -funktion som bara fanns hos honmössen. Bland annat hade honmöss utan Pald1 större mellanrum mellan lungblåsorna jämfört med normala möss. Det är en typ av förändring som liknar de som förekommer vid KOL, säger Mats Hellström, forskare vid IGP, som har lett studien.

Forskarna studerade också lungornas blodkärl och såg att hos honmöss som saknade Pald1 fanns färre så kallade endotelceller, som är de celler som täcker insidan av blodkärlen. Samtidigt såg de att en större andel endotelceller hade dött hos honmöss utan Pald1. Hos möss av hankön fanns ingen skillnad i andelen döda endotelceller mellan de som hade Pald1-genen och de som saknade den.

– Våra resultat visar att Pald1 behövs för lungornas utveckling och funktion och att den är särskilt viktig för endotelcellernas överlevnad hos honor. Det är fynd som kan kopplas till de växande bevisen för att det finns skillnader mellan könen när det gäller lungornas biologi, säger Mats Hellström.
 

Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Scientific Reports och är ett samarbete med forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och flera tyska universitet och forskningscenter.
 

Mer information:
Artikel i Nature Scientific Reports
Mats Hellströms forskning